När en ilsken hund biter en i benet när man kommer hem efter en jobbig dag

Regel: En tuff dag på jobbet tar i alla fall slut till slut
Undantag: ...om man inte har barn för då är de också på dåligt humör när man kommer hem

Det har varit en SÅDAN DÄR dag på jobbet. Som alla vet är det för det mesta solsken och regnbågar, glitter och glädje - men ibland, ibland är det inte riktigt så jag beskriver min arbetsdag.

Ett program som jag använder för att hålla kontakten med en uppdragsbank har gått upp och ner som en jojo hela dagen.
Sedan kommer ett fint frilanserbjudande där det bara finns ett villkor- som jag inte uppfyller.
Och tillråga på allt så har jag försökt att logga ärenden utan att det har gått fram.

Men, arbetsdagen är i alla fall bara så lång. Jag har hunnnit dricka kaffe och kan, något sammanbitet men ändå, glädja mig över många som fått hjälp och gått lyckliga bort. Det är bara det att då, när jag släpar mig hem och öppnar dörren så väntar arga barn på mig. Orättvisor som ska klaras ut, mat som önskas, sopor som inte sorterats, skor som inte finns på skohyllan, jackor som inte hänger på sina krokar och min arbetsdator fullusad med spel.

Som jag sa till min son, det sista jag behöver just nu är en arg hund som biter mig i benet. nej, nu ska jag vila lite, försöka dra ett djupt andetag, läsa ett kapitel till i Exit Music, Rebus sista fall, innan det är dags att städa ikväll.

Arga hundar- snälla, backa. Den här kvinnan behöver
PEACE & QUIET!