Vem tänder du ett ljus för på lördag?

Regel: Alla helgons dag är mest som en vanlig lördag.
Undantag: När det finns någon på en kyrkogård som man saknar.

En bit av mig längtar dit och ser fram emot lördagen som man förr i tiden såg fram emot en träff, en resa, en filmpremiär.
Tänk att man kan längta efter stillhet framför en grav och närvaron av andra människor i samma sits.
En lykta. Ljung.
Mörker där ljusen fladdrar.
Orgeln som spelar från en öppen kyrkan.

Livet är som en gungbräda

Regel: Det finns alltid två val
Undantag: När valet uteblir dör en hjärncell

Min mormor var pigg och positiv och intresserad i 91 år - sedan bröt hon lårbenshalsen, opererades efter att ha varit nedsövd och blev sig aldrig lik. Hon placerades på ett hem där andra bestämde när hon skulle äta, sova och till och med gå på toaletten. Valen togs ifrån henne och hon dog två år innan hon dog.
Jag tänkte på det på jobbet där jag fortfarande jobbar med att komma in i jobbet, förstå begränsningar och möjligheter. Exempelvis finns det rutinen med korrekturläsning. Den som översätter lämnar till den andra för korrekturläsning. Sedan kommer översättningen tllbaka med kommenterar och jag ändrar med detta i åtanke.

Jag har med andra ord ett val - att ändra eller inte ändra.

I dag kom jag på att jag har ett val till, att säga tillnär jag väljer att inte ändr.

Vad lär man sig av? Misstagen säger alla. Jag ser mina misstag i den korrade texten men också alternativ jag inte tänkt på - både bra ... och dåliga. Så nu säger jag till om några saker som korrades felaktigt. Det är nog det svåraste att göra. Jag vill inte verka lättstött. Tvärtom uppskattar jag att någon tar mina texter på allvar.
Är det då viktigt att säga till när något korrats fel?

Klart det är. Man lär sig.. av misstagen.. och får då chansen att välja annorlunda nästa gång.