fredag 29 maj 2009

Sorg, sorg, sorgligt

Regel: När någon sörjer får de vara i fred
Undantag: Människor som själva varit där och vet hur det känns

Nu är jag där igen! men jag upplever nu stark sorg ännu en gång och det är likadant igen. Människor undviker en. Och de som frågar vill bara ha enstaviga svar eller ett svagt leende. Inte alltihop uthällt i en enda röra. Som om den döde aldrig har funnits. Ingen som nämner hans namn, ingen som pratar om honom. Ingen som minns. Ingen som vill bearbeta sorgen och minnena.

Som i ett tomt rum. Ett tomrum. Människor som står mig nära tittar bort eller biter ihop munnen eller himlar med ögonen. Mina barn läxar upp mig och vägrar prata så det kommer från alla håll.

Men ut måste det komma. Och nu är tårarna slut.

Inga kommentarer: