tisdag 17 februari 2009

Sportlov - ljuva minnen

Regel: Lov betyderova på morgonen
Undantag: NÄr det är dina barn som har lov

Just nu sover alla barnen medan jag har arbetat och precis blivit färdig med en översättning. Sedan väntar läsning och mer arbete med att slå in juridiska termer. Och sedan...ja då vaknar barnen och vill göra något.

De har sportlov.
Jag arbetar som vanligt.
Det är orättvist ;)

Jag kommer ihåg mina sportlov, ja inte så där detaljerat mer som ett suddigt minne. Det var skridsko till tusen på Bredstorp, det var ut med skidorna, i trädgården eller i skogen. En gång var det sportlovsresa till simhallen i Mjölby (sedan fick vi egen simhall). Det var snöiga promenader med hunden. Men mest av allt var det sovmorgon.

Jag tror inte att jag uppskattade det tillräckligt tidigare.

måndag 26 januari 2009

Ont i ryggen bedövar själen

Regel: Viss typ av värk påverkar hela kroppen
Undantag: Ja, inte är ryggskott något undantag :)

I går när jag steg ur bilen så small det till i ryggen. Ryggskott! Och jag som skulle bära två tunga väskor uppför en trappa. Varje steg gjorde ont.

Jag bet ihop för att ingen skulle märka något men sedan när jag var ledig igen så tog smärtan över med besked. Resten av dagen låg jag och ojade mig och läste en deckare för att ta bort tankarna från det onda. Jag fortsatte läsa på kvällen. Och på natten.

Fram på morgonen. när boken var slut (sträckläste det sista och hoppade över allt tjafs) tog jag dubbla värktabletter och äntligen kunde jag sova.

I dag har jag varit försiktig på jobbet med de tunga lyften. Jag har jobbat ganska hårt för mycket har krävt min uppmärksamhet men jag har varit vaksam för där, precis under ytan, som en ström, har ryggen legat och värkt oroväckande.

Nu känns det som om jag håller på att läka men sedan i går har ryggen hela tiden hållt sig framme i mina tankar. tråkiga besked har känts tyngre på grund av ryggen exempelvis.

Tandvärk fungerar likadant medan annat, som nageltrång, lomhördhet m.m bara irriterar men inte påverkar.

det är dags att börja träna igen med andra ord :)

fredag 23 januari 2009

Jag vet hur det ska gå (HTG)

Regel: Framtiden formas först när den sker
Undantag: När man ser en brittisk serie i svensk teve

När jag arbetade i Dublin senast så satt jag hemma hos min hyresvärdinna och såg på Hem till gården, Enmmerdale som den heter på engelska, när hon fick ett samtal och gick iväg. När hon kom tillbaka blev hon full i skratt för där satt jag med tårarna strömmande nerför kinderna.

Det stämmer, jag vet vad som ska hända i Hem till gården. De svenska avsnitten ligger ett år efter originalvisningen så nu håller jag just på att förbereda mig på att ytterligare en gång se XX dö.

Jag vill väl inte förstöra spänningen för er men att kunna se in i framtiden, som jag på sätt och vis gör nu, är inte roligt, bara plågsamt för jag ser honom bli sjukare och mer plågad - utan att någon lägger ihop två och två.

Livet är bättre när framtiden är ett oskrivet kort!

söndag 28 december 2008

Hur jularna blir kortare ju äldre man blir

Regel: barndomens jular var evighetslånga
Undantag: de man inte minns

Det borde inte förvåna mig men ändå - av alla jular jag var med om som barn så är det bara några jag minns. De står ut i minnet på grund av något som hände bara just den julen - som när vi fick fulla grannar på besök utklädda till tomtar, eller när jag hade skakat på paketen och hört redan innan julklappsutdelningen hur det sa klirr i mitt paket, eller när jag fick ett målarset som var för svårt, eller första julen min brors gravida flickvän kom på besök, eller julen när min brors kompis Peter (som sedan körde ihjäl sig) kom förbi med massor av choklad- han hade bara önskat sig choklad i julklapp det året och som han åt och fes!

Dessutom kommer jag ihåg julen när en annan morbror än min vanliga kom på besök.

Det enda som upprepade sig och som jag ändå kommer ihåg är paketen från mormor med lovikka-vantar och yllesockar.

Men framförallt kommer jag ihåg hur långsamt tiden gick och hur mycket som hanns med innan jag gick och la mig med paketen bredvid sängen för att jag skulle se mina nya saker nästa morgon.

Nu däremot - swisch sa det och så var julen över. Därför kanske kliar det i mina händer att ta ner julsakerna- i dag.

torsdag 18 december 2008

Bästa julsången

Regel: Vissa sånger för med sig julstämning som ett brev på posten
Undantag: Usla julsånger (Wham...)

Jag satt och pratade om jul med en tjej som inte firar jul. Vi satt vid ett julbord så det var ganska naturligt. Fast hon inte firade så hade även hon lite julpyssel uppe och hon njöt av julbelysningen överallt - adventsljusstakarna i fönstrena...och så av julmusik i affärerna. hennes favorit var O helga natt.

När hon sa det så hörde jag sången, sjungen av Håkan Hagegård, börja klinga i mitt inre och där och då så satte sig julen hos mig. Den har gjort motstånd i år, kanske för att jag haft det lite dystert på jobbet och en hel del ekonomiska bakslag - som sammanfallit med en del dyrbarheter som barnen behöver/förtjänar. Men där så kom jag i stämning.

När jag kom hem började jag slå in julklapparna som legat i en kasse - en del har legat där i en månad - oinslagna (har inge nyfikna barn lyckligtvis). Jag insåg att jag nog varit deppad en längre tid men jag insåg också hur härligt det är med jul. Vi har snö. Det är inte för kallt. Juleklapparna slås in, dörren stängs för näsan din - det är bara roligt.

Just det. Nu är julen rolig för mig.

God jul!

fredag 12 december 2008

Fredag hela veckan

Regel: TV-program man inte riktigt uppskattar zappar man bort från
Undantag: När man är med på teveinspelningen

Jag fixade publikbiljetter åt min dotter i födelsedagspresent och en extra åt valfri kompis. Så vi åkte upp alla tre till Stockholm, tog oss till TV-huset, köade till insläppet och kom in till inspelningen av Fredag Hela Veckan, ett program som vi bara tittar på när Stargate Atlantis har reklampaus...

Vi fick lära oss att klappa och tjoa först och sedan började inspelningen. Lyckligtvis hamnade vi där man aldrig kom med på bild (fast våra bakhuvuden syntes) för det var en hel del skämt som jag inte ville skratta åt - beklämmande skämt. Och vad gör du då? Du sitter i en studio full med folk, med "kändisar" framför dig, med studiopersonal - och du vill inte belöna kränkande skämt eller uttalanden med ett skratt.

Tyvärr måste jag erkänna att ibland skrattar man med, fast man inte vill, och nästan alltid klappar man när de andra klappar - fast man inte borde.

Och vad påminner det mig om..? Och hur ska de som skriver veta att man inte uppskattar deras repliker? Och hur ska de veta hur de egentligen uppfattas- om ingen säger ifrån?

torsdag 4 december 2008

Med snön kommer humöret tillbaka

Regel: Dystert väder - dystert sinne
Undantag: ???

Det snöar igen och kanske är det det eller kanske är det bara att jag kommit ut på andra sidan av den mörka tunnel som min förkylning visade sig vara - nu ser jag framåt. Jag har fått nya idéer till uppsatser och undersökningar medan det fram till i går bara var som ett grått täcke framför mitt huvud.

Jag la märke till att min dotter var nästan lika tungsint som jag och då insåg jag, med Anna Wahlgrens visdomsord i bakhuvudet, att det var dags att skärpa till det yttre. Verka glad, verka positiv. Och jag gjorde så. Och det blev så.

Fast kanske berodde det mest på att förkylningen började gå tillbaka. Ändå tror jag att det är bättre att sprida lite glädje och göra lite gott, oavsett hur man mår. Amdra ska ju inte behöva lida av att jag mår taskigt. Det räcker med att jag själv känner av det :)

Jag har fundreat på hur det är att ha någon i sin närhet som kräver att man ska ta hänsyn till den personen, oavsett vad som händer - och vad händer sedan om inte en biorecebsion på teve om en ny film med just en sådan person. Anne Hathaway gör tydligen sitt livs roll som den självupptagna systern till den blivande bruden.

Perspektiv. Det handlar om perspektiv.